Sakta vi går genom stan.

Mest är dina ögon fäst vid marken och du lyssnar knappt på vad jag säger. Kanske är du så uppslukad av dina egna tankar eller så bryr du dig inte.
Någon på andra sidan av gatan fångar ditt intresse och du ser längtande dit. Hade det inte varit för mig så hade du redan korsat vägen utan att tveka. Men du står kvar. Sedan minns du att jag står här. Jag som älskar dig mest i hela världen.
Så följer du upp vid min sida med uppmärksamheten fäst vid marken igen . Min uppmärksamhet fäst på dig. Det plaskar lätt om skorna och dagen är grå, men det spelar ingen roll, det har inte börjat regna riktigt än. Även om det känns i luften. Det är fuktigt och kallt.
Du ber mig att slå av på farten. Du är inte redo för att gå tillbaka riktigt än. Så vi stannar vid en syrenbuske i vinterdvala med utsikt över hamnen. Vi har inte bråttom.

Så länge vi är tillsammans är allt bra.

dagbok | |
Upp